Älvsinformation: 2015-5-19
Vatten Temp : -°c
Flöde : Högt
Färg : -
KontaktFångstrapporteringFiskefondenNyheter

Fiskevård i Bureälven



Historik
Bureälven har genom de senaste århundradena påverkats av många olika verksamheter. De första dokumenterade dammkonstruktionerna i Bureälven uppfördes i slutet på 1700-talet.
Flottning, sågverk, kvarnar, dammar, industrier, jordbruk, skogsbruk och vattenkraftverk är exempel på dessa verksamheter.
För bygdens utveckling har dessa självklart inneburit mycket positivt, men för fiskarnas livsmiljöer har det haft stor negativa följder. Framförallt genom vandringshinder i form av dammkonstruktioner och rensning av stenblock för timrets framkomlighet. Dessa mänskliga ingrepp har gett stor påverkan på ekosystemet och biologisk mångfald i både älven och sjöarna.



Under flottningsepoken rensades vattendragen och rätades ut, vilket gjorde att brusande älvar som slingrat fram genom landskapet nu blev uträtade transportleder för timmer. Den lättillgängliga skogen runt vattendragen höggs ofta ner och block och stenar sprängdes sönder eller schaktades iväg så att hinder undanröjdes i timrets väg längs älvarna ut till havet där de stora sågverken låg.

Livsmiljö i älven
Det brukar beskrivas så att den ideala målbild man hade vid rensning av vattendrag för flottning är den raka motsatsen till den ideala målbild för en välfungerande livsmiljö för de arter som lever i och kring vattendraget.

Stenblocken i vattnet ger skydd för fiskar och insekter. Dessa strukturer skapar även turbulens som syresätter vattnet och ger varierande strömhastigheter mellan stenarna. Denna variation mellan orssträckornas brusande strömmar och älvens lugna partier är viktiga för livet i ett strömmande vattendrag.

Även träd vid vattnet fyller många livsviktiga funktioner. Lövverken ger skugga som håller nere vattnets temperatur och insekter som faller ner från träden blir föda för fisk. Välter trädet ner i vattendraget kallas det "död ved", vilket utgör viktiga inslag i livsmiljön för älvslevande fiskar och bottendjur i form av föda och skydd. Öringen kan inte överleva om vattentemperaturen stiger över 25 grader.



Mycket av fiskevårdens arbete handlar alltså om att återställa dessa naturliga strukturer som tidigare funnits i vattendragen. En målbild för fiskevård i strömmande vatten är att skapa livsmiljöer där laxfisk trivs och erbjuds här skydd från rovfisk som gädda och abborre som söker sig till de lugnare vattnen.


Vattenkraft
Älvens vatten kan ge oss kraft på flera sätt, både genom kraftverken men även genom att komma ut i det fria och njuta av vattnets porlande ljud eller lugnet på sjön en spegelblank sommarkväll.



Vattenkraften
 är en förnybar energikälla som vårt samhälle behöver. Men tyvärr vet vi att vattenkraften även har stora negativa effekter på biologisk mångfald och vattnets ekosystem. Samtidigt finns det många exempel på att mycket går att göra för att minska denna påverkan.

Just nu pågår utredningar för hur vattenkraften ska anpassas till Miljöbalken och kunna nå de mål som Ramvattendirektivet från EU kräver.



Även om vattnet fortfarande flödar i älven skapar vattenkraftens reglering stora negativa effekter för ekosystemet genom att påverka de naturliga flödesvariationerna som finns under året. Kraftverksdammarna hindrar även fiskar och vattenlevande djur att röra sig fritt i vattensystemet, vilket ofta är helt avgörande för deras reproduktion och livscykel. I Bureälven fall är tillgången på vatten liten under vissa perioder av året, vilket gör att det under sommarens varmaste dagar till och med kan innebära att dunstningen från sjöarna är större än den naturliga tillrinningen av vatten till älvssystemet.

Men trots att vattenkraften är ett av de största ingreppen i våra älvar är det viktigt att poängtera att den inte är det enda som påverkar fisken och den biologiska mångfalden i vattnen.

Vi människor mår bra av att ha friskt vatten, men för fiskar och djur som lever i vattnet är det livsviktigt på ett helt annat sätt. Vårt sätt att leva och ta hand om våra vatten påverkar detta mer än vi tror, och även om vi genom forskningen vet betydligt mer idag än tidigare så vet vi fortfarande inte allt om de effekter vi människor har på vattnen runtomkring oss.


Vattenvård och vattenrådsarbete
Just nu pågår ett projekt där stora delar av Bureälven och dess biflöden inventeras. Det genomförs i samarbete mellan där Skellefteå kommun. Arbetet diskuteras även i Mellanbygdens vattenråd, som är ett forum för dialog och ökat kunskap om vattenfrågor.

 Mellanbygdens vattenråd har sitt geografiska arbetsområde från Bureälven i norr till Tavelån i söder.

Vattenråd arbetar med frågor gällande vatten- och miljömålsarbete inom ett geografiskt begränsat område. I vattenråden kan till exempel kommuner, myndigheter, skogsbolag, vattenkraftsbolag, ideella organisationer, föreningar, näringsidkare som har sin verksamhet i och kring vatten, samt fiskevårdsområden finnas representerade. Genom dialog och samverkan i nätverket sprids förståelse och kunskap om varandras verksamheter. Detta skapar gemensam syn på hur miljömål och normer ska uppnås, som till exempel de i EU:s Vattendirektiv.


Det är självklart omöjligt återställa Bureälvens ekologi eller utseende såsom den såg ut för 200 år sedan innan mänsklig verksamhet i älven. Det är inget mål i sig och tiderna förändras. Men vi kan göra mycket för att göra det bättre för  livet i vattnet och mildra den negativa påverkan som funnits och som fortfarande finns i våra älvar och sjöar idag. Här gäller det att vi alla inser vår påverkan och delaktighet.

Detta kan vi göra genom att ta reda på hur vi påverkar de vatten vi lever vid idag. Som mark- och fastighetsägare kanske kan du förbättra det enskilda avloppet till din fastighet, spara en ordentlig kantzon av träd mot vattnet vid skogsavverkning eller vid din åkermark. Som besökare kan det vara en så enkel sal som att plocka upp skräp som du hittar när du är ute i naturen.

Alla dessa saker ger effekt och många bäckar små förbättrar vattnets ekologiska status.

 För dig som bor i Mellanbygden och är intresserad av dessa frågor eller funderar på vad du kan göra för att hjälpa vattnen där du bor är välkommen kontakta Mellanbygdens Vattenråd, följ denna LÄNK.



Fiskevårdshistorik, nutid och framtid

Genom åren som Bureälvens nedre fiskevårdsområde har funnits har restaureringar gjorts. Under tidigt 90-tal var byggandet av stentrösklar en vanlig metod i strömmande vatten eftersom det ansågs haft bra effekt i några vatten i Norge. Detta gjordes även i Bureälven. Trösklarna av sten skapade spegeldammar och djup för fisken, vilket kanske inte funnits i det flottledsrensade vattendraget. Men kraftiga stentrösklar kan tyvärr skapa vandringshinder för fisk under perioder med liten tillgång på vatten, därför används tröskling sällan i dagens restaurering av strömmande vatten.

Restaureringar idag strävar efter att försöka återskapa älvarnas naturliga utseende och struktur med slingrande karaktär och forssträckor. Detta genom att lägga tillbaks sten som schaktats bort, öppna upp stängda sidofåror i vattendraget eller tillföra stenblock, grus i olika storlek och död ved i vattnet.
Gruset behöver fiskarna för sin lek och ibland hjälper fiskevårdare till med detta genom att anlägga områden av grusbäddar och kantzoner med skyddande strukturer för lek- och uppväxt. Detta kan göras manuellt med handkraft vilket har liten påverkan på vattenmiljön men ofta stor positiv effekt för livet i vattnet. Eller med maskiner om större restaureringsåtgärder krävs, vilka då planeras noggrannt.

Det är viktigt att tillgången på friskt och strömmande vatten finns under hela vintern så att rommen som fiskarna gräver ner i gruset på hösten får syre tills ynglen kläcks på våren.
 För att inventera reproduktionen i älven används metoden elfiske, detta innebär att fisken bedövas med elektricitet för att sen räknas, mätas och sen återutsättas. Detta ger möjlighet att föra statistik från år till år och följa utvecklingen. Elfiske kräver både utbildning och tillstånd.

Bureälvens, och våra havsöringars, största problem är att älvens strömsträcka är relativt kort med ett väldigt begränsat område av platser för fiskarna av leva och leka. Därför är det extra viktigt att vi jobbar för att hela sträckan från havet till Bursjön har bästa möjliga förutsättningar för de strömlevande laxfiskarna att leka och reproducera sig så att våra stammar kan växa sig starka i älven. Det finns fortfarande stora behov av åtgärder i vattenmiljön och förbättrande insatser för fiskens överlevnad, vilket är grundläggande delar i fiskevårdsarbetet.


Projekt "Bro för fiskvandring"
Under hösten 2013 genomfördes ett stort projekt i en sidofåra till Bureälven vid Strömsholms herrgård, Bureå. Bakgrunden till projektet var att denna lilla oansenliga bäck visade sig vara ett bra område för lek och uppväxt för älvens öringar, troligtvis tack vare dess skyddade och naturliga biotoper. Men i bäcken fanns två vandringshinder. Så för att förbättra vandringsmöjligheter för fisken och andra vattenlevande djur så avlägsnades de två vägtrummorna och ersattes av en balkbro med träbeläggning. Vid bäcken inlopp togs även betongresterna av en gammal damm bort och i samband med detta placerades en del stenblock ut. Numera har bäcken åter en naturlig bottenstruktur och erbjuder en lättare passage förbi denna del av älven där huvudfåra har sina mest strida strömmar.

Projektet finansierades med ekonomiskt stöd ifrån Naturskyddsföreningens fond "Bra Miljöval", Länsstyrelsens Västerbotten LONA, Skellefteå kommun, Bureå byamän och Bureälvens nedre fiskevårdsområdesförening. Utöver de biologiska förbättringarna åtgärdar även bron den erosionsproblematik som uppstått vid trummorna och informationstavlor på platsen ska berätta mer om livet i vattendraget och fiske- och vattenvårdsarbetet.


Men fiskevård handlar även om att skydda de fiskar som finns i älven, vilket vi försöker göra genom våra fredningsperioder på vår och höst.
Fredningsperioderna är till för att lekfiskarna ska överleva och förhoppningsvis återkomma till älven för att leka igen nästkommande höst.

Vissa fiskeregler är lagstadgade och utfärdas av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) medan andra bestäms lokalt av fiskevårdsområdena, med stöd av lagen om fiskevårdsområden. Vi hoppas att alla förstår meningen med fiskereglerna och respekterar dessa.


Små och stora samarbeten
Fiskevårdsområdesföreningen har även påbörjat ett samarbete med Bureå byamän, där vi tillsammans har förhoppningar att mer fisk i Bureälven. Genom aktivt arbete hoppas vi på sikt att förutsättningar skapas för att utveckla ett bra sportfiske som skulle ge möjlighet för ökad turism, vilket gynnar hela älvdalen.

Ett steg i detta samarbete är att arrendera fällplatser av byamännen i havet utanför älvsmynningen för att minska fisketrycket så att fler fiskar får vandra upp och leka i älven. Mer fisk i älven ger även mer fisk i havet så återhållsamhet lönar sig.

Dessa arrenden görs med stöd från den nybildade organisationen Östersjölaxälvar i samverkan som arbetar för att värna de vilda bestånden av lax och havsöring i våra älvar, samt att fiskerättsägarna längs älvdalarna ska få ta en större del av resursen genom bland annat en ökad och hållbar fisketurism med förvaltning utifrån lokala förutsättningar.

Ökade fiskekortintäkter ifrån våra vatten ger oss mer pengar till det vi kallar ”Fiskefonden”, som vi skapat för att ge bidrag till våra medlemsbyar för utvecklingsprojekt som gynnar fiske- och friluftsliv kring våra vatten. 20% av varje sålt fiskekort avsätts till detta.


Detta var lite kort om det arbete som gjorts sedan Bureälvens nedre fiskevårdsområdesförening bildades och vi är nu i startgroparna för lite av en nystart för både föreningen och för vatten- och fiskevårdsarbetet i Bureälven.

Våra vatten har en otrolig potential att bli fantastiska fiskevatten för fiske efter många populära fiskarter som gädda, gös, öring, abborre, harr, lake och förhoppningsvis i framtiden även att laxen kan återetableras. 

För att kunna jobba med det här på ett bra sätt håller vi därför på att upprätta en långsiktig fiskevårds- och fiskeutvecklingsplan som ni kommer kunna ta del av här på hemsidan.



Vårdar vi våra vatten rätt så kan vi alla ta del av och glädjas åt starka fiskbestånd i friska vatten.



Detta arbetar vi för och jag hoppas att du vill hjälpa till. Tveka inte att kontakta mig om du har några tankar, frågor eller om du vill delta i det ideella arbetet. Du är varmt välkommen!

Johannes Lindberg
Ordförande
Bureälvens nedre fiskevårdsområde

Du kan läsa mer om lokalt och regionalt fiskevårdsarbete på hemsidorna för Skellefteå kommun eller Länsstyrelsen Västerbottens, länkar finns HÄR.